Med systemskifte i sikte

Professor Erik Stolterman kan inte nog betona vikten av en djupare och bredare förståelse av design och förutspår inom kort ett systemskifte i tänkandet kring området.

– Design är en av de stora ansatserna som människor har för att hantera sin värld. De andra är religion, politik och konst. Dock kan designens gränsöverskridande kvaliteter bli problematiska – å ena sidan premieras gränsöverskridande ansatser medan resultaten å andra sidan bedöms utifrån gamla, traditionella mätmetoder. Inom forskning måste den använda processen utvärderas inom den egna traditionen. När det inte görs riskerar enormt intressanta resultat att bli fullständigt tillintetgjorda av den inkorrekta bedömningsmodellen. Första steget mot en lösning av problemet är att inse att det blir komplicerat med tvärvetenskap och att man tar det på allvar. Forskarna måste själva bygga upp ett utvärderingssystem som fungerar vilket tar en mycket lång tid. För att snabba på processen är det så viktigt att fortsätta utbilda designdoktorander som skapar sin egen tradition, sina egna mätmetoder och bedömningssystem. Utbilda och satsa pengar på dem. De första doktoranderna kommer att ha det svårast men peu à peu växer självsäkerheten i takt med att de utbildas i att tänka och resonera kring design, menar Erik Stolterman, professor vid institutionen för informatik vid Umeå universitet. Själv forskar han om hur design faktiskt går till, utan ambitionen att berätta hur designern ska arbeta, vilket bidrar till designerns förståelse för den egna processen. Han återkommerofta till vikten av att börja bygga området underifrån – att doktoranderna genom att undervisa sprider sin kunskap till flera som i sin tur talar om det i sina kretsar, där nyfikenhet och intresse för området ökar och så vidare.

– I utbildnings- och forskningssammanhang räcker inte designerns personliga kunskap om sitt eget sätt att arbeta.  Jag hjälper till att bygga förståelsen genom att stärka underifrån. Att säga i detalj vad design är går inte, men jag kan säga att ”om du läser detta, detta och detta får du en bild av vad det är”, berättar han och beskriver sina mest effektiva kanaler som undervisning och handledning ”vilket är bättre än att ibland publicera en artikel”.

­– Om man är designer så är man tränad att veta hur en sådan gör och tänker. Men om man ska forska om design och man då tror att det man gör som designer är designforskning, är man ute på mycket tunn is. För det första är det viktigt att förstå att det finns många sätt att forska om design. Till exempel nämns ofta att man kan forska om, för och genom design. Dessvärre ser jag ofta ett mischmasch av dessa tre ansatser vilket inte är bra.  Jag önskar att doktoranderna efter sin forskningsutbildning ska kunna vara tydliga och positionera sig genom att säga ”jag gör så här, genom det här och jag vill bli bedömd så här”. Om alla som håller på med designforskning kan beskriva vad de gör, bidrar de till ett sätt att tänka och ett sätt att ordna upp begreppen. Dit vill jag komma, hävdar Stolterman som 2005 blev inbjuden att tala om framtidens interaktionsforskning vid School of Informatics vid Indiana University, Bloomington, USA. Sedan dess arbetar och bor han där, dock med ett samarbete kvar med Designhögskolan i Umeå. Idag beskriver han sin tid som en jämn uppdelning mellan att förstå design och forska om interaktion.

– Vad jag vill tillägga är att de som nu ägnar sig åt designforskning har det svårast eftersom det blir lättare och lättare ju fler det blir som bygger på kunskapen och reder ut begreppen underifrån. Jämför med hur man inom till exempel fysik eller psykologi väljer en välkänd metod medan det inom designområdet är en enda röra, menar han. Och Sverige ligger trots allt ganska långt fram när det gäller designforskning, mycket tack vare forskare som Jerker Lundequist, Pelle Ehn och Peter Ullmark som var tidigt ute, tillägger han som själv gled in i designforskningens värld av en slump. Efter att ha studerat informatik på Umeå universitet fick han jobb inom systemdesign och -utveckling vilket han inte upplevde som särskilt givande. Han började istället undervisa om de två områdena men i början av 1980-talet fanns inget i läroböckerna som beskrev hur design egentligen går till. Design och utveckling måste kunna förstås bättre! Sagt och gjort, Stolterman började leta och fann Jerker Lundequists avhandling Norm och modell. 

– Lundequist var den förste som beskrev design på ett vettigt sätt. Jag ville ha kontakt med fler som kunde förklara, det här var innan internet så jag skrev brev till internationellt designfolk och fick input som delvis resulterade i min avhandling Designarbetets dolda rationalitet, som kom 1991, berättar han och tillägger att han håller sig inom samma ämne än idag. Parallellt har han intresserat sig för interaktionsdesignens förändring från att idag vända sig mer mot arkitekter och produktdesigner från att tidigare ”tillhört” ingenjörer och psykologer.

 

Vikten av förståelse

– Många försöker idag definiera designforskning men det är som att vara tvungen att definiera litteraturforskning – en orimlighet i ett enda svar. Det måste finnas många fler böcker i ämnet och många olika definitioner* eftersom det är den största utmaningen för designforskningen idag – att artikulera vad det är, menar han och föreslår definitionen ” dels att forska om och förstå design som metod dels att använda design som ett sätt att producera kunskap”. Vidare anser Erik Stolterman att det inte är något specifikt det behövs forskas mer om inom designområdet utan ­– allt.

– Ju mer desto bättre. Mycket av den designforskning som bedrivs idag är inte så högkvalitativ, resultaten är inte tillräckligt bra eftersom det tar lång tid att bygga upp den forskningskompetens som jag tidigare talade om. De som håller på idag har lite motvind men kvaliteten höjs vartefter området växer. Personligen tycker jag inte management-orienterade områden är så intressant eftersom man ofta tycks utgå från organisatoriska och ekonomiska teorier som inte varit inriktade på designverksamhet. Då blir det snett, menar han och betonar vikten av att verkligen förstå design för att forska om design. Designtänkande, förening av hand och tanke och ett sätt för designern att få syn på sig själv, hjälper till att öka förståelsen.

– Insikten om att förstå design är både nödvändig och nyttig eftersom ingen kan stoppa utvecklingen. Faktum är att vi står inför ett gigantiskt systemskifte. I framtiden kommer universiteten att omorganiseras och design kommer dels att vara inblandat i hur organisation, utbildning och forskning utformas, dels ett av tre prioriterade områden tillsammans med naturvetenskap och humaniora. Design är nämligen det mest förändringsbenägna området vilket behövs. Alla borde tränas som designers, i alla fall de som har till uppgift att förändra världen, menar Erik Stolterman och nämner två exempel på att insikten redan nått somliga. Microsoft planerar att göra om tusentals ingenjörer till designers och en av Kanadas mest berömda handelsskolor, RotmanSchool of Management, annonserat att de nu har integrerat designtänkande i hela verksamheten.

– Jag önskar det kunde gå fortare men ska jag vara realistisk kommer det nog att ta 20 år för en mer genomgripande förändring. Många traditionella företag borde vara väldigt rädda idag, avslutar Stolterman och tillägger att det är graden av förändringsbenägenhet som avgör vem som tillhör morgondagens överlevare. Och som sagt – design är det mest förändringsbenägna området och därför bland samhällets viktigaste.

Susanne Helgeson

 

*Läs hur medlemmarna i Designfakultetens ledningsgrupp definierar designforskning på http://www.designfakulteten.kth.se/om-designfakulteten/ledningsgrupp

 

 

Dela/spara Dela eller tipsa

Designfakulteten grundades i december 2007 med finansiering från Vetenskapsrådet och KTH. Dess främsta verksamhet är att driva en nationell forskarskola i design i samarbete med ett 20-tal institutioner runt om i Sverige.

Designfakulteten
KTH ITM
Institutionen för maskinkonstruktion
Brinellvägen 83-85
100 44 Stockholm

Kontaktpersoner

Föreståndare maria [dot] hellstrom [dot] reimer [at] mah [dot] se (Maria Hellström)
Informationsansvarig sushel [at] kth [dot] se (Susanne Helgeson)

Webb av Happiness