Avsiktligt usel design...? forts.

(forts. från nyhet på förstasidan) Forskning som använder sig av design är vanligtvis fokuserad på att undersöka möjligheter, att presentera alternativa förslag till önskvärda framtider, "hur det skulle kunna vara". Detta inkluderar ofta utveckling av metoder och eller synliggörande av olika relationer som påverkar våra handlingar. I det aktuella fallet med Androstolen hjälper designmetoder och gestaltade ting till att synliggöra "hur det är", vilka normerande synsätt som är förhärskande. 

Trots att det är sorgligt med okunnigheten om designforskning, har detta blivit ett bra tillfälle att diskutera den. Designfakulteten är medveten om detta och arbetar vi aktivt för att i alla lägen berätta om hur designforskning, i likhet med annan forskning, kan bidra till att göra vårt samhälle aningen bättre. 

En annan aktör är SVID som arbetar intensivt med att presentera hur designforskning stödjer designpraktik och hur detta relaterar till näringsliv och samhälle i Designagendan: http://designagenda.se

Och läs bland andra Stefan Holmlids utmärkta kommentar till Teknikföretagen i Facebooktråden nedan:

Stora Designpriset/Teknikföretagens informationschef Jonas Cohens inlägg på prisets Facebooksida 23 oktober 2013:

Avsiktligt usel design...?

Hmmm....genusforskare i Kalmar har fått 2,7 MSEK från Vinnova och använder pengarna bl a till att AVSIKTLIGT ta fram en manlig gynstol som är lika USEL i sin design som en kvinnlig. Som skattebetalare och designförespråkare känner jag mig minst sagt kluven till att med avsikt investera i DÅLIG design för att göra ett jämlikhetsstatement. Detta då jag tror mig veta vilka underverk en kompetent industridesigner med 2,7 MSEK i budget kunnat uträtta för en bättre gynundersökningsmiljö till båda könens fromma.

Siri JohanssonOm man lyssnar på reportaget så sägs det tydligt vid ett par tillfällen att forskningsstödet skall användas till liknande projekt inom andra områden samt till analys av stolprojektet. Det handlar om forskning, inte om att "ta fram" eller produktutveckla stolen.

Detta är ingen "investering i dålig design", det är en investering i forskning som har som syfte att belysa och medvetandegöra ett problem. Mer reflektion inom en annars tämligen huvudlös designbransch borde vara något som välkomnas. Vem är "jag" i det här inlägget? Står Stora Designpriset och Teknikföretagen för åsikten att designforskning är slöseri med pengar?

Design handlar om samhällsförbättring, något som är viktigt för mig som skattebetalare och designförespråkare (och designer). Förhoppningsvis kan detta projekt i förlängningen leda till en bättre designad gynundersökningsmiljö för både kvinnor och män. Den traditionella designbranschen har ju tydligen inte lyckats så bra där hittills, på egen hand.

Stora DesignprisetPoängen med mitt/vårt inlägg är ju att designforskning är viktigt men att man ska vara aktsam med begränsade medel och kanske speciellt skattebetalarnas, och därför mer satsa på att utveckla bra designade gynstolar för kvinnor istället för usla för män.


Siri JohanssonJag kanske hade förstått din argumentation bättre om det här projektet hade handlat om produktutveckling. Vilket det nu inte gör.


Stora DesignprisetAtt det inte handlar om produktutveckling är vi nog överens om.


Siri JohanssonMen du sätter ju likhetstecken mellan produktutveckling och designforskning när du säger att det här är en investering i dålig design? Återigen, syftet här är inte att ta fram en bra produkt utan att använda design som ett verktyg för att sätta igång en diskussion och konkretisera ett komplext problem. Det är förhoppningsvis en investering i god designforskning. Det skulle förresten vara trevligt att veta vem det är jag diskuterar med!


Stora DesignprisetJust de senare inläggen kommer från mig, Jonas Cohen.


Stefan HolmlidPrecis. Det gäller att hålla tungan rätt i mun när man bedömer något där designmetoden och designresultatet är ett medel för att utforska, debattera och ställa frågor som drivs av det specifika designade objektet, men inte har som syfte att åstadkomma en direkt produktförbättring i sig av det valda objektet.

Det här är inte unikt för designforskningen. Statistik, matematik, fysik, alla har både ett färdigforskat lager, som används som verktyg i andra sammanhang, för att svara på helt andra frågor, som hur man kan lära sig molekylärmedicin på cellnivån, och ett forskningslager där man ställer nya frågor, ökar precisionen, med mera.

Det gäller också att hålla tungan rätt i mun när man gör forskning med hjälp av design. Att, till exempel, helt enkelt göra ett designat objekt är inte forskning i sig. Lika lite som det är fysikforskning att släppa äpplen från ett träd, kasta en tennisboll, vika ett pappersflygplan och kasta. Det krävs att man har en idé om att man vill utveckla ny kunskap, och det kräver särskilda ramar, upplägg, metoder och processer. I fysiken har man haft ”standardmodellen”, som förutsagt att det skall finnas en sk Higg’s partikel. Och så har man letat och letat för att hitta den, och till slut, med hög sannolikhet har man nu hittat Higg’s partikel. Man har utvecklat metoder och instrument för att kunna se och avtäcka den här partikeln (och lagt enorma mängder statliga medel på detta under flera decennier. Så det var ju tur att de hittade den, inte bara för att standardmodellen annars hade rasat ihop, och vi hade fått börja om från början). På samma sätt fungerar det i annan forskning, vi har en idé om ett samhällsfenomen som styr våra handlingsmönster och skapar förutfattade meningar och prioriteringar i samhället. Hur skall vi kunna undersöka och avtäcka det. Genom en designprocess där vi kan gestalta delar av detta, och i den processen lära oss mer om varför det är så här, vilka hinder i samhällsutvecklings- och produktutvecklingsprocesserna som gör att fenomenet har blivit ett mönster, som inte verkar gå att bli av med, inte ens genom att göra bra design. Det är där forskningen spelar roll, och gärna gör det tillsammans med designers.

Att Vinnova skulle finansiera en designer eller en designfirma för att ta fram en ny gynundersökningsmiljö kan man ur ett forskningsperspektiv fråga sig om det skall gå statliga innovationsmedel till; det liknar en slags branschstöd. Så, för designbranschen blir det viktigt att skapa partnerskap med designforskarna, för att tillsammans med dem åstadkomma både forskning och förbättring. Forskarna är måna om och öppna för samverkan, samskapande och radikala lösningar på hur samarbeten kan sättas upp.

Anna ThiesJag tycker att denna korrespondens (med mkt bra argumentation av Siri!) visar just varför detta är en så bra metod att arbeta. Det väcker debatt på ett välkommet sätt!

Hanna YdremarkDesign nu också som attitydförändrings verktyg förutom allt annat positivt som design kan medföra. Go designforskning!


Se eventuellt fler inlägg på https://www.facebook.com/storadesignpriset?fref=ts

Dela/spara Dela eller tipsa

Designfakulteten grundades i december 2007 med finansiering från Vetenskapsrådet och KTH. Dess främsta verksamhet är att driva en nationell forskarskola i design i samarbete med ett 20-tal institutioner runt om i Sverige.

Designfakulteten
KTH ITM
Institutionen för maskinkonstruktion
Brinellvägen 83-85
100 44 Stockholm

Kontaktpersoner

Föreståndare maria [dot] hellstrom [dot] reimer [at] mah [dot] se (Maria Hellström)
Informationsansvarig sushel [at] kth [dot] se (Susanne Helgeson)

Webb av Happiness