Designforskningskonferens 22 april 2010

Nedan följer en kortfattad sammanfattning av Designfakultetens konferens om designforskning som ägde rum på och i samarbete med Arkitekturmuseet den 22 april 2010. Se även vårt program med tillhörande filmer.

Dagen inleddes med att Eric de Groat, chef för samlingar, bibliotek och forskning på Arkitekturmuseet hälsade välkomna till ”platsen för mötet mellan forskning, resultat och en bred publik” och berättade hur museets utökade uppdrag kommit att inbegripa även design.

Designfakultetens föreståndare Peter Ullmark fortsatte med att konstatera att design är samhällets största kultursektor och att designforskning har två viktiga syften. Det första är att utveckla designers gemensamma kunskapsbas som till stor del består av beprövade erfarenheter och som sällan är artikulerade. Det andra är att ta tillvara designkompetensen i en ny forskningspraktik som kompletterar annan forskning och på ett kreativt sätt arbetar med framtidsproblem.

File 220Studierektor Sara Ilstedt, med ansvar för forskarutbildningen, fortsatte därefter med en presentation av verksamheten och de nuvarande 34 doktorandernas bakgrunder. Bredden spänner över bland annat ekonomi, innovation, teknik, estetik, design, antropologi, filosofi, konst, processer och pedagogik. Medlemsinstitutionerna är ett 20-tal och fakulteten bildades efter ett initiativ av Leif Pagrotsky under Designåret 2005, med start årsskiftet 2007/2008. Utöver att driva en forskarskola i design inkluderar verksamheten även forskningsinitiering, anordnande av sommarskola och konferenser. Mer information finns på www.designfakulteten.kth.se

Därefter var det alumnin Bo Westerlunds tur att berätta om sin avhandling Design Space Exploration. Co-operative creation of proposals for desired interaction with future artefacts. Syftet med avhandlingen är att redovisa, analysera och kritiskt reflektera över vad som händer under den metod som Bo utvecklat under 10 år, så kallade verklighetsbaserade video-modellerande workshopar. Målet med metoden är att öka förståelsen för möjliga framtida användarsituationer samt att utvidga designrummet genom att deltagare i en workshop är aktiva problemlösare. Läs mer på: http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:241661

Kajsa G. Eriksson tog vid och presenterade sin Concrete fashion: Dress, art, and engagement in public space som bland annat väcker frågor om ”den klädda kroppen som en gränsöverskridande konstart”. Hon har arbetat med en undersökande, öppen och konstnärligt inspirerad metod, som ligger tidigt i utvecklingsprocessen, där processen är viktigare än slutresultatet . Läs mer på: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/21545

Otto von Busch tilldelades sedan Designfakultetens designforskningspris File 221för avhandlingen ”Fashion-able: Hacktivism and Engaged Fashion Design”. Priset är instiftat av Swedish Design & Research Network, är på 10 000 kronor och uppmärksammar utmärkt designforskning genomförd av forskare som disputerat på en avhandling med designforskningsinriktning vid ett svenskt lärosäte. Därefter presenterade von Busch hur man utforskar en annan roll för modedesignern och informerade om att Fashion-able: Hacktivism and Engaged Fashion Design finns i pocket utgiven av Camino Förlag.

Lunch med kreativ workshop: Hur designar vi framtiden?

Under lunchen ledde Sara Ilstedt och Bosse Westerlund en workshop på temat ”skapa något som behövs”. De fysiska modellerna som presenterades gestaltade bland annat perspektivförändringsmaskinen som både förändrar en persons perspektiv och ger feedback på de perspektiv man anser sig ha. Det så kallade kritikklädet hade två sidor - på den ena fastnar kritiken, kan tas hem och studeras i lugn och ro och på den andra rinner den helt sonika av. Kanske kommer vi även att få användning av tandklädesmaskinen som snabbt och enkelt klär tänderna med valfri färg.

File 222

Årets designer i Finland 2008

Eftermiddagen inleddes av industridesignern och designforskaren Tuuli Mattelmäki, vald till Årets designer i Finland 2008, som berättade om sin avhandling Design Probes, om sammanslagningen av Konstindustriella, Tekniska och Handelshögskolan till det nya Aalto-universitetet och om sina pågående projekt inom tjänstedesign. Ett handlar om att förbättra sjukvårdens organisationsstruktur i staden Helsingfors och ett annat om att åldras på arbetet.

Forskningspolitikens design

Pelle Ehn, ordförande i Swedish Design & Research Network, gav en lägesrapport för designforskningen i Sverige och Danmark och Tuuli Mattelmäki om läget i Finland. Ehn beskrev även olika typer av designforskning – forskning om, för och genom design – samt hur dessa olika områden kan hitta finansiering i dagens struktur. Om design beskriver designprocesser och resultat som fenomen utifrån allmänna förståelse- och förklaringsperspektiv. Forskning för design är inriktad på kunskaper för användning under designarbete – till exempel metoder och nya verktyg. Forskning genom design använder designarbetets innovativa förmåga för att generera nya möjligheter och säkerställa kvaliteter och undersöka alternativa lösningar. Ehn konstaterade att det finns få möjligheter för den sista kategorin att söka finansiering idag.

Henriette Koblanck, styrelseordförande i Designfakulteten knöt sedan an till möjligheterna för designforskningen genom att ställa frågan hur man sett och ser på designens uppdrag i samhället. Tidigare var folkbildningsuppdraget tydligt medan designens roll idag har förminskats. Vi är inte DesignTorget! Därför är det av största vikt att föra fram argumentet om designens roll som drivande kraft i samhället.

Donald Broady från Uppsala universitet delgav oss sina erfarenheter av etableringen av utbildningsvetenskap som ett nytt forskningsfält. Hur kombinerar man till exempel vetenskaplig höjd med nytta för praktiker? Ett tips till designforskningsområdet var att liera sig med närliggande områden för att vinna legitimitet och bredd.

File 224Därefter var det dags för paneldebatten om forskningspolitik med journalisten Cecilia Garme som moderator. Bo-Erik Gyberg, Nyckelviksskolan, Kristina Björnberg, Formas, Mattias Esbjörnsson, Vinnova, Margareta Norell Bergendahl, KTH/Designfakultetens styrelse och Christer Nylander, folkpartistisk riksdagsman deltog. Man diskuterade bland annat att designforskningen faller mellan stolarna, att vikten av designforskning bättre måste förmedlas liksom nyttan, helhetstänket och den samhällsbyggande aspekten. En nyinrättad fond, Kulturbryggan, ska ersätta nedlagda Framtidens kultur – kanske ökar det möjligheterna till finansiering. Kanske måste designforskningen likt andra områden strategiskt bygga sitt varumärke för att åtnjuta samma respekt och möjligheter? Av slutsatserna att döma är en mångfald av forskningsråd att föredra och gärna samverkan över gränserna. Vikten av tydlighet poängterades liksom att anpassa sig till dagens system, alliera sig med rätt partner, söka mer riskkapital och att berätta varför design och designforskning är viktigt ur prioriterade samhällsperspektiv som till exempel klimat, miljö och en åldrande befolkning. En uppmaning löd att Designfakulteten ska skaffa bra argument och lobba mer hos politikerna.

I sitt slutord tackade Peter Ullmark för det stora intresset och för konstruktiv input och kritik och betonade att designforskningen kommer att fortsätta att utveckla alla sina olika inriktningar. Han lovade att återkomma med fler redovisningar av projekt och nya diskussionstillfällen, kanske redan till hösten.

Och här var programmet
(95 kB)
Dela/spara Dela eller tipsa

Designfakulteten grundades i december 2007 med finansiering från Vetenskapsrådet och KTH. Dess främsta verksamhet är att driva en nationell forskarskola i design i samarbete med ett 20-tal institutioner runt om i Sverige.

Designfakulteten
KTH ITM
Institutionen för maskinkonstruktion
Brinellvägen 83-85
100 44 Stockholm

Kontaktpersoner

Föreståndare maria [dot] hellstrom [dot] reimer [at] mah [dot] se (Maria Hellström)
Informationsansvarig sushel [at] kth [dot] se (Susanne Helgeson)

Webb av Happiness